Kalas och väggmålning

Helgen har varit fylld av kalasande. Och Alvar har öppnat paket på paket på paket. Favoriterna den här gången kom från moster, en radiostyrd bil och ett golv-pussel som har sysselsatt min lill-prins i stort sett hela helgen.

ÄIF firade också stort i helgen. 100 år har föreningen blivit och därför anordnades lite aktiviteter på Älvåkra. Efter middagen på fredag tog jag och David med en sovande Alvar i vagnen och promenerade dit en sväng. Men det var en lugn tillställning. Mest folk var det nog inne i sporthallen när gymnastiken hade uppvisning. Sedan lyssnade vi (och en handfull människor till) på den avslutande kareoketävlingen som olika lag från ÄIF deltog i. Det är alltid skoj då folk vågar bjuda på sig själva, även om det kanske inte alltid låter vackert! ;-) Efter det blev det en lugn promenad hem i den mörka höstkvällen.

Idag har Elisa, J och dottern varit förbi och uppvaktat Alvar. Och efter det har mormor varit barnvakt åt Alvar ett par timmar medan jag och David har varit i huset och jobbat på lite. Tänk vad allt förarbete tar tid! Bara maskeringen runt alla foder och lister tog en halv evighet. Men nu är vardagsrummet i stortsett färdigmålat och det betyder i sin tur att det snart är dags att flytta in. Tillslut... SPÄNNANDE!

Stiltje

Men jag lovar, lovar, lovar att jag ska bli bättre på att uppdatera sidan! Nu när hösten börjar smyga sig närmare med kyliga kvällar och dimmiga gryningstimmar kanske jag återigen kan finna tiden att sätta mig ner och skriva några rader. Några korta rader om allt och ingenting...

Alvar kom hem igår efter en låååång vecka hos sin pappa. Tänk att man kan sakna någon så fruktansvärt mycket... Jag trodde faktiskt inte att det var möjligt. Men man lär så länge man lever. Och på något sätt så tror jag att jag uppskattar varje sekund med min älskade lillprins på ett annat sätt nu när jag inte får ha honom hos mig varje timme, varje dag, varje vecka. Och det är väl positivt, eller hur?

Idag blir det 3-års kalas igen. Alvar fyllde år förra helgen då han var hos sin pappa. Jag, David, morfar och mormor hade turen att få uppvakta honom som snabbast då. Men idag är det dags för kalas igen, med ännu mer tårta, fika och paket. Moster ska komma förbi och när jag berättade det för den nyblivna 3-åringen sken han som en sol. Sedan frågade han försynt om inte Tula också skulle komma och hälsa på? Men jag tror nog Tula-kissemiss får stanna i stugan när morfar och mormor åker på kalas!