Dan före dopparedan

Efter in lååång dag på jobbet (om än i gott sällskap) har jag tillslut tagit jullov. Vi börjar vara klara med julmaten. Laxen är gravad, köttbullar och Jansson klart, patén håller på att svalna och skinkan väntar i kylen på att bli griljerad. Vi är med andra ord redo för jul tillslut!

Alvar har blivit sjuk. Han har ligger med nästan 40 grader i feber precis lagom till julafton. Jag hoppas verkligen han är lite piggare i morgon så han orkar med att fira jul. Om vi inte missminner oss var han sjuk även förra julen... (eller var det därförra?) Himla typiskt, han som inte är sjuk speciellt ofta i vanliga fall. :( Men, men... Vi gör det bästa av det hela. Jag hoppas bara han är pigg nog att njuta av tomtens besök åtminstone. :)

Nu blir det lax till middag och sen får vi se om vi orkar ta oss till Västermalm en sväng för lite bingolotto-spel. Fast det kändes VÄLDIGT skönt i soffan måste jag medge... ;) Jaja, den som lever får se. ;)

Söndagsbestyr

Jag vaknade utvilad i morse och på lite bättre humör än igår kväll. Tänk vad mycket lite dagsljus och ett lätt snöfall kan göra. :)

Jag bestämde mig för att ta tag i lite julbestyr. Nu är frysen rensad (vilket var VÄLDIGT välbehövligt) och lax och köttfärs tinar för fullt inför tillagning ikväll. Köttbullar ska det bli och så ska vi prova grava lax för första gången. Jag har även passat på att premiärbaka Leilas Saffransskorpor och Rocky Roads. Skorporna blev supergoda. Och sååå sjukt lätta att göra! Rocky Roads står i kylen för att stelna. Vi får väl se om det blir att smaka av dem senare ikväll.

Nu ska jag sätta mig ner och fundera över middagen. Vad ska man äta en söndag i december...?

Dags för en veckas väntan...

Alvar har åkt igen. Veckorna hos mig har gått bra. Telefonsamtalen med pappa har gjort att saknaden aldrig blev för stor, han har klarat det jättebra.

Nu, när min älskling har åkt, känner jag mig helt tom... Hur kan jag sakna honom redan, bara efter några timmar? Sakna läggningen, sakna sagorna, sakna hans lugna andetag i sängen, sovandes med tomteluvan på... Han är min prins, mitt allt... Så jag sitter i soffan med tända kanel & lagerbär ljus och tv:n på. Slötittar och saknar... Och nu, för första gången detta år, längtar jag till julafton...

Julkänsla? Nja...

Nu har det äntligen kommit lite snö! Julkänslan vill inte riktigt infinna sig, trots julgardiner, kanel & lagerbärljus och julklappshandling. Men till helgen ska vi julpynta lite till tror jag. Jag gissar att min son gärna vill klä julgranen och det kan ju knappast skada julkänslan, eller hur?

Alvar är här medan hans pappa har rest till varmare breddgrader. En och en halv vecka till får jag behålla honom här och det känns underbart! Det känns som om stressen jag kan känna när han bara är här en vecka har tonat bort. Nu hinner vi ju få spendera fler lediga dagar tillsammans än vanligt och då hinner vi hitta på saker i lugn och ro, utan stress. Än så länge går det bra för Alvar att pappa inte är hemma. Vi får väl se om det håller i sig hela tiden han är hos oss. Det brukar ju alltid komma meningsskiljaktigheter som gör att han helt plötsligt hellre vill vara hos sin pappa. Vi får hoppas att han slipper börja sakna honom alltför mycket...

Nej, nu är det dags för soffan ett tag innan jag intar sängen. Blot av Håkan Östlundh är det som gäller i läsväg just nu. Har ni inte läst hans böcker rekommenderar jag er att göra det. Svenska deckare/polisböcker som får en att sjunka in i en annan värld, om än bara för en stund. :)