En sommar att minnas...

En dag, när jag sitter på ålderdomshemmet och tänker tillbaka på mitt liv kommer jag att ångra mig att jag inte dokumenterade mer från den mest händelsefulla delen av mitt liv. Jag kommer att ångra mig att orken inte fanns att sätta sig ner och föra dagbok under sommaren 2009...

Det händer mycket, det är mycket som ska tas om hand. Ett hus ska städas ur... Möbler ska flyttas, det ska skrubbas och fejas och röjas. Möbler ska flytta hem till mitt barndomshem och organiseras där i största möjliga mån. För på någon vecka är det dags att flytta igen, in i ett annat hus. Ett hus som ska fixas, renoveras och göras till ett hem för mig och min familj. Min nya familj...

Det har varit sommar i drygt två veckor nu... Riktig sommar med åskväder, varma vindar och en snittemperatur på kanske 25 grader. Det är underbart härligt! Sjöarna har värmts upp och mellan städ-ilen och trädgårdsarbetet i det gamla huset och i vårt nuvarande hem har vi tagit en och annan paus och flytt Älvsbyn för ett svalkande bad i närmaste sjö och lite flyttstädningsinformation till våra föräldrar.

Jag och David har gått igenom mina gamla skolarbeten och dagböcker under nätterna. Vi har läst, skrattat, pratat och jag har gråtit. Det är mycket nu... Mycket som aldrig blir sig likt igen. En stor förändring, ja enorm. Men det känns bra ändå, i slutändan.

Jag tror min son kommer att må mycket bättre av att ha två föräldrar som njuter av att leva, även om vi inte längre gör det tillsammans. Redan nu tycker jag mig se förändringen i honom. Kanske är det 2½-års trotsen som är över? Eller så känner han helt enkelt att hans föräldrar mår bra igen? Men vem kan egentligen säga vad som försiggår i huvudet på en pojke som snart fyller 3 år?

"Älskar dig, Alvar..."
"Älskar dig med mamma!"

Att flytta hem...

Jag är hemma nu... Huset säljs om någon vecka och jag har flyttat hem igen. Hem till min barndoms ängar. ;-) Det är skönt att slippa flytta runt mer. Det är skönt att veta vart jag har mina kläder, vart jag har mitt liv. Det är skönt att veta vart jag ska sova i natt. Jag är lugn, tillfreds och lycklig. Men vart jag ska ta vägen då semestern är slut... Ja, det är en helt annan historia...

Åh nej...

Jaha... Återigen har de negativa sidorna av att bo på tre ställen visat sig. Sitter hemma i huset (som inte kommer att vara "hemma" speciellt länge till...) och har precis lagt Alvar. Det var ett riktigt trött charmtroll som lade ner sitt huvud på kudden ikväll vill jag lova. Det tog bara tre minuter så var det tyst där inne!

Hur som helst... När jag lagt Alvar kom suget. Jag bara måste få fortsätta läsa "Luftslottet som sprängdes"! Jag letar, letar och letar lite till och kommer till den fasansfulla insikten: Boken är hemma hos David! Jä-la skit! Det är så himla typiskt att jag inser det just nu... Just i veckan när han inte är hemma och har möjlighet att komma förbi med den. Just nu, när min gullunge redan är lagd och det inte finns någon möjlighet att fara och hämta boken. *suck* Jaja... Det är bara att ta det med jämnmod. Jag får väl läsa Amelia istället. Eller se 2½ män. Eller nåt...

Helgen och sommaren

Vi har äntligen kommit in i juni månad. Jag och Milla konstaterade snabbt att det officiellt är sommar tillslut! Inga mer långbyxor innan augusti. Eller nåt... ;-) Sommarens två första dagar har dock inte bjudit på någon ofantlig värme tyvärr, men det hinner ju ändra sig.

Annat var det i helgen. Omkring 25 grader varmt och strålande sol och värmande vindar. Lördagen spenderade jag och David på stigar i en trollskog, liggandes på en sandstrand på en filt och lunchen intogs sittandes ute i solen. Vi åt en sen middag utomhus med bara myggen som sällskap och natten spenderades på puben. Jag har pratat och skrattat och uppdaterats om gamla vänners nuvarande liv. Kvällen avslutades hemma hos E med en massa prat och mycket gott att äta. En väldigt trevlig lördag med andra ord!

Söndagen blev som den blev... Tänk att personer som inte ens är en huvudsaklig del av mitt liv kan påverka det så oerhört mycket. Tänk att jag faktiskt låter dem göra det... Men allt ändras och allt kan bli bättre. Jag hoppas verkligen att det blir det. För allas skull.

Förresten... Har jag någonsin nämnt att jag älskar min familj mest av allt på hela jorden? Bara så att ni vet...

Löpning Brukte runt!

Igår trotsade jag blåsten och den värmande solen och tog mig ut på en löptur. Jag samlade mod och bestämde mig att ta vägen över den gamla järnvägsbron för att sedan springa över Brukte och Östermalm. Väl över järnvägsbron var det betydligt lättare att hitta ut till den stora vägen än jag trott och efter det gick det av bara farten. Eller... Fart och fart... Men framåt gick det åtminstone och runt tog jag mig! Men nu hinns det nog inte med någon mer löptur innan vårruset är jag rädd. Jag får helt enkelt vila mig i form istället. För visst kan man väl göra det med? ;-)