måndag 22 mars 2010

Upphör vi någonsin att förvånas?

David håller på att bygga ett tak i badrummet med infällda spotlights. Härligt, härligt, trots att badrummet är minimalt. Mysfaktor är ju aldrig helt fel. :-)

När jag i lugnan ro sitter i soffan och surfar runt på några hemsidor dyker han plötsligt upp i dörren. "Har du sett en liten svart mejsel?" JAG? Som inte har rört mig sista timmen??? När han under oöverskådlig tid har sökt land och rike runt (nåja, i hela vårt lilla hus på drygt 80 kvm), om och om igen och inte kan hitta den bestämmer jag mig för att hjälpa stackaren. Jag tittar på byrån i hallen, går sedan in i köket och låter mitt hököga svepa över våran sparsamma inredning. Och vad ligger där, så snällt väntande, på Alvars stol i köket? En liten, svart skruvmejsel.

Med stora ögon står han i källartrappen och frågar: "VAR hittade du den?!?" Jag suckar djupt och svarar: "Bredvid ficklampan..." Svaret kommer snabbt. "Ficklampan??? Har du hittat FICKLAMPAN???" Hmm... Hur mycket kan en kille tappa bort i ett hus på 80 kvm egentligen??? Och den självklara frågan: Är någon egentligen förvånad??? =)

2 kommentarer:

Jenny sa...

Tack så jätte mycket för din kommentar, är så kul o uppmuntrande att få sådana kommentarer :) Ja jag har ju sett att din fot inte riktigt är så kry, vad har hänt? :(
Det är bara att köra hårt då foten är i form igen, de kommer gå bra !! :) Och slalom är ju hur kul o bra träning som helst, hoppas att du kommer gilla de :)

Annso sa...

Kul att du halka in på min blogg :) Testa pajen, den blev supergod!!