Fågelkvitter i de prasslande trädens kronor. Det glittrar och sprakar av färger, de gröna löven har tusen nyanser. Det doftar av sommar och nyslaget gräs.
På väg ut till postlådan fuktas mina bara fötter av det tunna lagret av morgondagg som dröjt sig kvar. Solens värmande strålar smeker över mig, får mig att kisa, får mig att stanna till. Jag vänder huvudet upp mot en klarblå sommarhimmel, hör en humla surrande landa på närmaste blomma och ser ett plan sväva högt, högt upp. Tyst, med bara vinden under vingarna...
Jag slår mig ner utanför huset och andas sakta in och sluter ögonen. Känner förvånat tårar bakom ögonlocken, andas sakta ut. Öppnar ögonen, känner en tår sakta rinna nerför kinden, mot munnen. Blickar ut i den underbara värld jag lever i, insuper dofterna och färgerna och låter tankarna vandra.
"Andas!", "Le!". Jag känner hur salta tårar blandar sig med ett nalkande leende. Och så andas jag sakta in igen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar