[Nattvarelser]

I gyllene berusande
nattskenssvarta värld
Vi sprider våra vingar
och börjar vår färd

Mot gubben i månen
som dränker oss i ljus
Mot skogens högsta träd och
mot skogsgläntans hus

Vår jakt på livet börjar
när månen är som störst
- Säg, vart finns det liv
som släcker vår törst?

Ett skrik ut i natten,
till det bottenlösa blå
Till Rackbergets topp -
upp dit ingen vill gå

Över älvens mörka yta
till stallet och sen bort
Över blomsterfylld äng
- O, vad natten är kort!

Champagneljuset falnar
månen sänker sig lugnt
Vår nattvandring slutar
vi landar så tungt

I närmaste tall och
vår jakt den är slut
Solen börjar stiga och
blomblad vecklas ut

Nattimmen är över
grenen blir våt
Ett skrik ut i gryningen
Nattugglegråt


© Cathrine Johansson