Gårdagskvällen var en ruskig höstkväll i alla bemärkelser. Kylig, blåsig och regnig och trist. Inget höjdarväder för en promenad. Det var riktigt skönt att få svettas på steppen istället för att frysa ute i höstkvällen med andra ord!
Idag vaknade jag och min prins i mörker. Tjugo i sju visade klockan, och trots det hade det inte hunnit ljusna. Så vi låg kvar och drog oss ett tag innan vi var redo att kliva upp och möta dagen.
Nu sitter vi här och äter frukost. Vi ser en blå himmel utanför fönstret och hur solens strålar sakta börjar nå ner till världen igen. En prommis till förskolan får det bli idag. Med solens strålar glittrande i glada barnaögon, glittrande i ett lyckligt mammahjärta...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar