Gryningstimme i höstens september.
En dimtyngd morgon med dansande älvor
gömmer trolskt den blommande äng.
Jag tar sorgset ett steg ut i gräset.
Köldbitna grässtrån bryts knastrande av
och fotens värme smälter frosten.
En värmande stråle av sol kämpar sig ner,
tränger genom dimfyllt landskap
och jagar dansande älvor på flykt.
Jag andas in och sluter ögonen.
Låter solens strålar smeka mig sakta,
låter dem värma min frusna själ.
Världen vaknar med en stilla suck.
En svepande vind väcker björkarna till liv
och en kvittrande fågel erövrar himlen.
Jag ser ut över ett jordiskt paradis,
andas lugnt och insuper världen
och hör mitt gråtande hjärta tystna.
(c) Cathrine Johansson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar