Det är inte alltid vi kvinnor räcker till... Som mamma, hushållerska, älskarinna, privat dry cleaner och inredningsarkitekt. Vad gör man? Man lagar mat, medan man diskar, medan man tvättar mannens skitiga underkläder, medan man funderar över hur man ska förföra eller bli förförd i kväll och medan man försöker vara en hip mamma som följer med i allt legosnack som är viktigt just i detta nu. Men det är inte alltid det räcker ändå. Det är inte alltid man går och lägger sig på kvällen och känner att man är superlyckad som allt ovanstående. HUR GÖR MAN DÅ???
Hur hanterar man känslan av misslyckande som återkommer både en och två gånger med jämna mellanrum? Jag lyssnar på musik... Och jag lovar er alla, det är allt från Teddybjörnen Fredriksson till Celine Dion till Dead By April... Jag kan skratta åt minnen från min graviditet, gråta åt minnen från fornstora dar och vara förbannad över att sambon, som just idag, visar sig vara som vilken annan skitstövel som helst. Och sen, när alla låtar är spelade och alla känslor är utagerade i form av tårar och sång, känns det bättre igen. Liiiite bättre... Visst gör det? Och gör det inte det? Ja, fortsätt spela musik säger jag. Och skratta, gråt och skrik av glädje och ilska och sorg. Det som känns bäst just denna dag. För vem sjutton orkar vara en glad husfru twentyfour-seven???
