Kvällen har blivit
natt.
Mörkrets skuggor kryper fram mer och mer, skrämmande för ett barn på väg i säng...
Små alver kryper fram ur vrårna, nattens luft är tung och
hemligheter döljer sig bakom gardinerna.
Julstjärnorna i fönstret
jagar natten på flykt, men i samma stund de släcks fylls huset av skuggor och
märkliga varelser i hörnen.
"Mamma, lämna en lampa tänd..."
Det lyser i hans rum, en stjärna i klaraste blått som lyser upp natten och
banar väg för John Blund. Och plötsligt står han där, med sin
påse fylld av drömmar i handen. Han
smyger sakta fram till sängen, hör barnet andas tungt. Sakta, sakta låter han handen smyga ner i
påsen fylld av stjärnstoft, tar en näve full och höjer handen. Låter de
glittrande drömmarna sakta regna ner över ett av världens barn för att ge honom trygghet och lugn i denna mörka vinternatt.
Pojken vrider sig försiktigt, mumlar svagt och kramar sin nalle hårt. Sedan slappnar han av i hela kroppen, ögonen rycker och herr Blund ser hur han sakta dras ner i
drömmarnas värld. Världar fulla av julklappar, av fyrhjulingar, av tindrande ljus... Världar fulla
av kramar, kärleksfulla föräldrar och busande vänners glada skratt... En värld full av lycka. John Blund vänder sig om, går mot fönstret och
hoppar på närmaste månstråle. För det är inte slut än...
Det finns många barn i världen, många drömmar kvar att skapa denna natt...
(c) Cathrine Johansson