Tankarna går inte att fokusera. Inte överhuvudtaget... Jag hinner bara lokalisera en tanke och med famlande fingrar börja få grepp om den innan den sliter sig fri igen. Och sedan kommer nästa tanke flygande och föregående fundering försvinner ut i periferin medan jag vänder fokus mot den nya. And so it goes...
Jag ska försöka ta mig tid någon dag här framöver... Tid att sätta mig ner och fokusera ordentligt på varje tanke som fladdrar förbi i mitt medvetande och bearbeta dem en efter en. Och inte släppa dem förrän jag har gett dem all den tid och uppmärksamhet de behöver och kräver. Då kanske bitarna i livets pussel faller på plats. Till slut...
Men idag? Idag kryper det i kroppen och hjärtat slår hårt, hårt, hårt. Synfältet krymper och luften tar slut. Jag är livrädd. Helt enkelt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar