Första löparpasset

5 km på löparbandet tog 29.10 igår. Min plan var att springa max 20 minuter i och med att jag inte har kunnat springa på över sex veckor. Men när jag väl stod där så var känslan inte alls som väntat. Jag trodde att benen skulle kännas som bly, att hjärtat skulle slå som en stånghammare och att hjärnan skulle skrika nej. Så blev dock inte fallet. Det kändes det bara skönt i kroppen att få röra sig ordentligt igen, svettas lite igen. HÄRLIGT! Och jag har faktiskt inte det minsta ont i kroppen idag heller. Riktigt skönt, nu kanske jag kan komma igång med löpningen igen. Nu är det bara ett par vettiga skor som fattas...